Bra gäddfiske
Undertecknad och Ari drog iväg med min båt på gäddfiske. Han undrade om jag trodde det var för sent för att ha ett bra fiske. Jag sa att nja, beror ju lite på vad tempen är nu. Men att jag misstänkte att det skulle kunna vara för kallt i vattnet för att få riktigt många gäddor. Men att jag däremot trodde att medelvikten borde vara bra. Jag menar, det har ju redan legat is i riktigt små vatten, så det är kallt i vattnen här uppe.
Jag var riktigt laddad för detta fiske. Vädret var kanon och det luktade stor gädda. Hur det luktar? De gånger man känt sig sådär extra laddad för ett fiske då är det ofta som det huggit någon fin fisk (självklart stämmer det ej jämt...) För är man extra laddad för ett fiske så beror det ju bland annat på att man tror på fisket = att omständigheterna känns rätt. Frågan var bara, funkade luktsinnet? Hade vi verkligen valt rätt plats? Fanns gäddorna verkligen där? Vi började med spinnfiske. Men efter ett flertal ankringar och en gädda på ca 4 kg som facit så bestämde vi att vi trollingfiskar istället.
Efter ca 10 min trolling så högg det. Pumpningarna sa oss att detta är en finare gädda. Den hade stor skalle. Men som vanligt på hösten så får vi bara magra gäddor. Trots alla höstfisken vi gjort genom åren. Så har vi inte fått en enda grov gädda med bra längd. Det är märkligt, för på hösten ska de ju kunna vara grova. Fast de ska ju helst inte bara vara feta, utan ha bra bredd och höjd också. De grova vi fått på hösten i våra fiskekarriärer har inte nått längre än ca mellan 100-106 cm. För korta för att få en riktigt respektabel vikt. Men missförstå mig rätt, självklart en kanonfin och härlig gädda ändå. Plus att för varje mager så kommer man närmare en grov. Nåväl, nog om det.
Men trots allt vilken start! Efter ca 10 min trolling en sådan gädda. Jag sa att nu j*klar Ari! Efter snabb vägning och fotning så fick den simma tillbaka. Vi släppte ut våra beten igen och fortsatte. Men vi fick vi vänta på nästa hugg, länge. Jag provade "trix" i körningen. Till sist small det på en till. Men det visade sig vara en mindre gädda, ett par kg. Vi nötte vidare, men icket. Stämde väl rätt bra med vad jag sagt till Ari om vad jag trodde om fisket. Fast jag hade ärligt talat trott på ännu bättre medelvikt. Okey, en stor, men de två andra var inte så märkvärdiga fiskar. Så medelvikten var inte mer än hyfsad. Jag trixade vidare men det vägrade hugga mer. Vi började prata om att byta vatten eller helt byta plats. Men så tänkte jag att nej tusan. Att flytta tar tid och det blir så fort mörkt. Nej vi nöter! Vi hade ju trots allt fått en fin, vore konstigt om det inte skulle finnas någon till i området. Ari var med på det.
Men vi åkte in till land där Ari gjorde sig "uruinerad" samtidigt som jag tog på mig flytoverallen. Jag hade börjat frysa. Att frysa kan vara förödande för fiskesuget. Nu kändes det bättre för oss båda. En skuttade in i båten lättare och den andre kravlade sig över tyngre...
Men fisket sög... Men jag kände att he é ba och nöt. Till sist så "pang" på min wobbler. Jag drog till med ett mothugg. Den pumpade fint, Ari sa att den där verkar vara stor. Jag tyckte också de, men man vågar inte ta något förgivet. Ari började fota gäddan under fighten.
Så såg vi den. Jag såg den nog bättre än Ari första gången, för han lät inte sådär jätteimpad av storleken. Han kanske hade fullt upp med fotningen. Jag tyckte den såg rätt stor ut, större än den förra i alla fall. När den kom in vid båten så lyckades jag sätta lipgripen i underkäken på första försöket. Nu såg vi båda att j*drans! Den var ju riktigt grov, där satt ju en sån där grov gädda!! Både grovryggad och hög.
Ari fotade den strax efter jag säkrat den med lipgripen.
En intressant grej. Där liksom på alla övriga bilder så har den wobblern tvärs över käften i samma läge. Man får intrycket att den aldrig försökt att gapa! Den hade wobblern som i ett skruvstäd. Den hade nog kommit underifrån och klippt wobblern rakt över. Jag fick pressa ifrån väldigt hårt med lipgripen i underkäken och tången runt näbben på överkäken för att kunna öppna munnen, så vi kunde plocka ut wobblern. Gäddan hade vi i vattnet.
Ari kommenterade flera gånger att otroligt vad grov den är!! Jag kunde inte annat än hålla med. Men vi tyckte den såg kort ut. Vi tog in henne till land. Ari höll henne i vattnet medan jag letade mig en gren att montera upp vågen på. Jag vägde vågsäcken. La ut avkrokningsmattan och måttband och tog fram kameran. Vi tyckte igen att den såg kort ut. Fast av egen erfarenhet (från de korta grova man fått) sa jag att man kan bli lurad på grova gäddor. Grovheten kan göra att de ser kortare ut än de är.
Som vanligt för spänningens skull så kollade vi först längden, plus att Ari fotade henne i det läget. Du har rätt sa han efter att vi kollat längden, det att man blir lurad av längden då de är grova. Vi tog också några snabba bilder medan jag höll henne. Sedan tog jag ned kickan i vattnet igen. För att absolut inte ta några risker med hennes hälsa. Ari höll sen upp vågsäcken och jag lyfte henne rakt ned i den. Sedan hängde vi upp säcken på vågen och man höll väl kanske andan...
Innan vi kollade längden så låg min gissning rätt exakt. Det var runt den vikten jag trodde hon skulle väga. Efter att vi kollat längden så sa jag att nu gissar vi vikten. Ari lämnade förvånande nog wo. Så segern var klar... (fast jag misstänker att han inte insåg att det var en viktig och hedersam tävling...) Men jag gissade ändå, gissningen visade sig bli 160 gram fel.
Jag hann knappt ta ut henne ur vågsäcken förrän hon snabbt simmade iväg. Så den klarade sig nog galant.
Sedan trollade vi i ca 30 minuter till innan nästa hugg kom. Ytterligare en fin. Men nu tillbaka till de magra igen...
Ett klart bra fiske, med 3 fina gäddor. De två magra vägde 8 respektive 8,3 kg. Nu tänker säkert någon, foto och vikt på den grova då?? Här kommer en av bilderna på henne.
Hyfsat grov, eller vad säger man? 14020 g - 118,5 cm, fler bilder på våra gäddor (över 12 kg) finns i vårt fotoalbum.
Jag var riktigt laddad för detta fiske. Vädret var kanon och det luktade stor gädda. Hur det luktar? De gånger man känt sig sådär extra laddad för ett fiske då är det ofta som det huggit någon fin fisk (självklart stämmer det ej jämt...) För är man extra laddad för ett fiske så beror det ju bland annat på att man tror på fisket = att omständigheterna känns rätt. Frågan var bara, funkade luktsinnet? Hade vi verkligen valt rätt plats? Fanns gäddorna verkligen där? Vi började med spinnfiske. Men efter ett flertal ankringar och en gädda på ca 4 kg som facit så bestämde vi att vi trollingfiskar istället.
Efter ca 10 min trolling så högg det. Pumpningarna sa oss att detta är en finare gädda. Den hade stor skalle. Men som vanligt på hösten så får vi bara magra gäddor. Trots alla höstfisken vi gjort genom åren. Så har vi inte fått en enda grov gädda med bra längd. Det är märkligt, för på hösten ska de ju kunna vara grova. Fast de ska ju helst inte bara vara feta, utan ha bra bredd och höjd också. De grova vi fått på hösten i våra fiskekarriärer har inte nått längre än ca mellan 100-106 cm. För korta för att få en riktigt respektabel vikt. Men missförstå mig rätt, självklart en kanonfin och härlig gädda ändå. Plus att för varje mager så kommer man närmare en grov. Nåväl, nog om det.
Men trots allt vilken start! Efter ca 10 min trolling en sådan gädda. Jag sa att nu j*klar Ari! Efter snabb vägning och fotning så fick den simma tillbaka. Vi släppte ut våra beten igen och fortsatte. Men vi fick vi vänta på nästa hugg, länge. Jag provade "trix" i körningen. Till sist small det på en till. Men det visade sig vara en mindre gädda, ett par kg. Vi nötte vidare, men icket. Stämde väl rätt bra med vad jag sagt till Ari om vad jag trodde om fisket. Fast jag hade ärligt talat trott på ännu bättre medelvikt. Okey, en stor, men de två andra var inte så märkvärdiga fiskar. Så medelvikten var inte mer än hyfsad. Jag trixade vidare men det vägrade hugga mer. Vi började prata om att byta vatten eller helt byta plats. Men så tänkte jag att nej tusan. Att flytta tar tid och det blir så fort mörkt. Nej vi nöter! Vi hade ju trots allt fått en fin, vore konstigt om det inte skulle finnas någon till i området. Ari var med på det.
Men vi åkte in till land där Ari gjorde sig "uruinerad" samtidigt som jag tog på mig flytoverallen. Jag hade börjat frysa. Att frysa kan vara förödande för fiskesuget. Nu kändes det bättre för oss båda. En skuttade in i båten lättare och den andre kravlade sig över tyngre...
Men fisket sög... Men jag kände att he é ba och nöt. Till sist så "pang" på min wobbler. Jag drog till med ett mothugg. Den pumpade fint, Ari sa att den där verkar vara stor. Jag tyckte också de, men man vågar inte ta något förgivet. Ari började fota gäddan under fighten.
Så såg vi den. Jag såg den nog bättre än Ari första gången, för han lät inte sådär jätteimpad av storleken. Han kanske hade fullt upp med fotningen. Jag tyckte den såg rätt stor ut, större än den förra i alla fall. När den kom in vid båten så lyckades jag sätta lipgripen i underkäken på första försöket. Nu såg vi båda att j*drans! Den var ju riktigt grov, där satt ju en sån där grov gädda!! Både grovryggad och hög.
Ari fotade den strax efter jag säkrat den med lipgripen.
En intressant grej. Där liksom på alla övriga bilder så har den wobblern tvärs över käften i samma läge. Man får intrycket att den aldrig försökt att gapa! Den hade wobblern som i ett skruvstäd. Den hade nog kommit underifrån och klippt wobblern rakt över. Jag fick pressa ifrån väldigt hårt med lipgripen i underkäken och tången runt näbben på överkäken för att kunna öppna munnen, så vi kunde plocka ut wobblern. Gäddan hade vi i vattnet.
Ari kommenterade flera gånger att otroligt vad grov den är!! Jag kunde inte annat än hålla med. Men vi tyckte den såg kort ut. Vi tog in henne till land. Ari höll henne i vattnet medan jag letade mig en gren att montera upp vågen på. Jag vägde vågsäcken. La ut avkrokningsmattan och måttband och tog fram kameran. Vi tyckte igen att den såg kort ut. Fast av egen erfarenhet (från de korta grova man fått) sa jag att man kan bli lurad på grova gäddor. Grovheten kan göra att de ser kortare ut än de är.
Som vanligt för spänningens skull så kollade vi först längden, plus att Ari fotade henne i det läget. Du har rätt sa han efter att vi kollat längden, det att man blir lurad av längden då de är grova. Vi tog också några snabba bilder medan jag höll henne. Sedan tog jag ned kickan i vattnet igen. För att absolut inte ta några risker med hennes hälsa. Ari höll sen upp vågsäcken och jag lyfte henne rakt ned i den. Sedan hängde vi upp säcken på vågen och man höll väl kanske andan...
Innan vi kollade längden så låg min gissning rätt exakt. Det var runt den vikten jag trodde hon skulle väga. Efter att vi kollat längden så sa jag att nu gissar vi vikten. Ari lämnade förvånande nog wo. Så segern var klar... (fast jag misstänker att han inte insåg att det var en viktig och hedersam tävling...) Men jag gissade ändå, gissningen visade sig bli 160 gram fel.
Jag hann knappt ta ut henne ur vågsäcken förrän hon snabbt simmade iväg. Så den klarade sig nog galant.
Sedan trollade vi i ca 30 minuter till innan nästa hugg kom. Ytterligare en fin. Men nu tillbaka till de magra igen...
Ett klart bra fiske, med 3 fina gäddor. De två magra vägde 8 respektive 8,3 kg. Nu tänker säkert någon, foto och vikt på den grova då?? Här kommer en av bilderna på henne.
/Krister
Kommentarer
Skicka en kommentar