Gäddor har tydligt homingbeteende
Det vill säga att de troget återvänder till samma vattendrag för lek varje gång.
Tidigare så hölls ett seminarium om gäddan, det var sportfiskarna, länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med fiskeriverket som bjöd in till det. Jag har kommit över lite material från fiskeriverket om detta. Men någon annanstans har jag läst att de hade märkt tusentals gäddor i vattendrag för denna studie.
Högskolan i Kalmar har analyserat insamlade gäddor från tio olika sötvatten som rinner ut i Östersjön. Doktoranden Olof Engstedt är ansvarig för projektet och har sysselsatt sig med att titta närmare på gäddornas otoliter (balansorgan) som byggs upp av det omgivande vattnet. Genom att titta på otoliternas sammansättning kan man få svar på ett antal spännande frågor:
• Är gäddan född i sötvatten?
• Hur ser kustsamhället ut?
• När vandrade gäddan ut från sötvattnet?
• Återvänder gäddan till sötvatten för att eka?
− Genom att analysera halten av ämnet strontium kan man se hur gäddan rört sig mellan söt- och bräckvatten. Vi kan till och med se ur länge den varit i respektive vatten, berättade Olof Engstedt.
I de två områdena Forsmark och Kalmar var skillnaden stor. I Forsmark var 74 procent av gäddorna sötvattensfödda, medan motsvarande siffra i Kalmar var 14 procent.
− Våra undersökningar visar att gäddorna som är födda i sötvatten också återvänder till sötvatten för att leka. Men dessutom är det också så att de har ett tydligt ”homingbeteende”, det vill säga att de troget återvänder till samma vattendrag för lek varje gång. Det innebär ju att varje liten bäck har en unik gäddpopulation som inte ersätts naturligt av en ny om den första försvinner, förklarade Engstedt.
Otolitanalyserna visade sig nämligen innehålla spännande och användbar information, som en trevlig bonus utöver det man från början tänkt.
− Genom att titta på ett antal andra ämnen, utöver strontium och kalcium, kan man få ett unikt ”fingeravtryck” som varierar från å till å. Vi kan alltså avgöra från exakt vilken å en gädda kommer, avslutar Olof Engstedt.
/Krister
Tidigare så hölls ett seminarium om gäddan, det var sportfiskarna, länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med fiskeriverket som bjöd in till det. Jag har kommit över lite material från fiskeriverket om detta. Men någon annanstans har jag läst att de hade märkt tusentals gäddor i vattendrag för denna studie.
Högskolan i Kalmar har analyserat insamlade gäddor från tio olika sötvatten som rinner ut i Östersjön. Doktoranden Olof Engstedt är ansvarig för projektet och har sysselsatt sig med att titta närmare på gäddornas otoliter (balansorgan) som byggs upp av det omgivande vattnet. Genom att titta på otoliternas sammansättning kan man få svar på ett antal spännande frågor:
• Är gäddan född i sötvatten?
• Hur ser kustsamhället ut?
• När vandrade gäddan ut från sötvattnet?
• Återvänder gäddan till sötvatten för att eka?
− Genom att analysera halten av ämnet strontium kan man se hur gäddan rört sig mellan söt- och bräckvatten. Vi kan till och med se ur länge den varit i respektive vatten, berättade Olof Engstedt.
I de två områdena Forsmark och Kalmar var skillnaden stor. I Forsmark var 74 procent av gäddorna sötvattensfödda, medan motsvarande siffra i Kalmar var 14 procent.
− Våra undersökningar visar att gäddorna som är födda i sötvatten också återvänder till sötvatten för att leka. Men dessutom är det också så att de har ett tydligt ”homingbeteende”, det vill säga att de troget återvänder till samma vattendrag för lek varje gång. Det innebär ju att varje liten bäck har en unik gäddpopulation som inte ersätts naturligt av en ny om den första försvinner, förklarade Engstedt.
Otolitanalyserna visade sig nämligen innehålla spännande och användbar information, som en trevlig bonus utöver det man från början tänkt.
− Genom att titta på ett antal andra ämnen, utöver strontium och kalcium, kan man få ett unikt ”fingeravtryck” som varierar från å till å. Vi kan alltså avgöra från exakt vilken å en gädda kommer, avslutar Olof Engstedt.
/Krister
Kommentarer
Skicka en kommentar