Ett gösfiske som vi inte ens vågade hoppas på
Att vi inte varit nöjda med medelvikten på våra gösar är ju ingen hemlighet. Men jag och Mats hade planerat in ett gösfiske i en sjö som man haft i tankarna i så många år, men av olika orsaker så hade det inte blivit av, tills nu.
Vi hade spanat på sjön så länge så att vi hade koll på gösvikter från sjön sedan lång tid tillbaka. Så om vi nu skulle få gös, så hade vi nästan räknat med, eller i alla fall hoppats att medelvikten skulle vara bättre än vi var vana. Säg ett par på 2-3 kg och kanske en till och med lite större, kanske rent ut av runt 4 och om allt skulle klaffa kanske vi till och med vågade drömma om en femma. Högre än så hade vi ens vågat hoppas på.
Luttrad som jag är av båt och motorstölder så tar jag aldrig något för givet. Spelar ingen roll om man har båten i inhägnat område med massa övervakningskameror, godkända lås och vakter som patrullerar många gånger per natt, det kan ske ändå. Men på just denna plats hade jag inte blivit av med något, ett stöldförsök av motorn drygt ett år innan var allt. Men efter att under 2000-talet på olika platser blivit av med fyra nya honda 4-taktare så tar man inte något för givet. Jag tar det i 4 etapper innan jag kan blåsa faran över. Ett är att när jag svänger in kasta en blick och se om båten står kvar, två så börjar jag se motorn (om jag har tur) 3 då jag kliver ur bilen och kollat så inte sittbrunnen är uppbruten och 4 så kollar jag resten, propeller, givare etc. För vem vill åka iväg på ett fiske för att när man ska traila ned se att något fattas eller är trasigt?
Jag svängde in, etapp 1 klarad, puhh, körde fram en bit, etapp 2 klarad, motorn sitter där. Men jag är för luttrad så jag andades inte alls ut, var ju 2 etapper kvar! Steg ur bilen, går spänt fram till båten och tittar över relingen och... F*n!! Men jag var så beredd på att det kunde hända att det nästan kändes naturligt. Men ändå grymt tråkigt. Jag hade varit så sugen på detta fiske så jag någon dag innan åkt iväg och tankat upp båda dunkarna jag då hade i båten, båda borta, ca 25 liter bensin. Bland det första man tänker är inte att man blir av med pengar utan att man missar ett fiske. Missar man ett fiske på ett dylikt sett så brukar man känna sig rätt övertygad om att man just missat ett grymt fiske! Men det får man aldrig veta om man gjort, ingen annan heller. Men kanske denna gång kunde bil ett undantag? Tankarna att måsta ringa och säga att tyvärr, det blir inget fiske for nog genom huvudet. Men jag beslutade mig snabbt för att göra allt jag kunde för att så inte skulle bli fallet, nu kanske jag äntligen skulle få veta vad jag hade missat.
Jag ringde Mats och sa att jag har ingen bensin... förklarade vad som hänt och att jag hör av mig när jag vet mer... Ringde Granec Maskin och de hade en dunk kvar... de skyndade sig att lägga undan den. Jag rensade ur bråte ur båten, bland annat det verktyg de använt och kollade noga igenom hela ekipaget för att se att inget annat var borta eller trasigt. När jag var klar så åkte jag till Granec och köpte dunken, tankade den full och ringde Mats och sa att nu startar jag.
När vi så backade ned båten var det mycket senare än tänkt. Efter att vi rekat sjön med ekolodet så sjönk förhoppningarna, såg inte alls så hett ut som vi hade hoppats. Men vi hade rådslag och valde ut att starta i det område som trots allt kändes minst dåligt. Med klart lägre förväntningar än innan så släppte vi ut betena. Efter ca 10 minuter så böjer sig ett av spöna. Det är Mats spö, det vekaste av de han använde. Det blev overkligt stumt, men fisken var väldigt sävlig vilket fick oss att våga hoppas. Jag började snabbt plocka upp några spön innan jag greppade håven. Vi kunde se en mäktig fisk bryta vattenytan, en storgös!! Jag tyckte den var grym, men för Mats som inte sett gös live ens i närheten av denna storlek så måste den se enorm ut. Jag håvade henne och vi kunde börja dokumentära. Längden stannade på 86 cm och vikten på prick 6900 gram! Personligt rekord med över 4 kg, en helt overklig start. Vi måste haft ett sånt flyt så nu kunde vi inte förvänta oss annat än några smågösar, väl? Jo, det verkade så. det dröjer inte länge förrän det nu hugger på ett av mina spön, kunde snabbt veva in en gös på dryga kilot. Men sedan blev det ingen mer gös, däremot en del gäddor men ingen stor. Vi skulle tillbaka redan dagen därpå. Nu visste vi att chansen fanns, även om vi tänkte att vi kanske bara hade flyt.
Fiskepass 2
Min klart största och min näst största gös har jag tagit på spinn, på trolling var mitt pers mer beskedliga 3800 gram, vilket plötsligt kändes mer möjligt än någonsin. Men fisket gick trögt, var bara smågäddor som ville vara med. Men sen kom ett hugg där jag direkt misstänkte gös. Så visade det sig också vara, Mats skötte håvningen snyggt. Jag tyckte mig kunna säga att det skulle bli ett trollingpers och jag hade rätt. 78 cm 4570 g. När det sedan så kom ett till typiskt göshugg och vi sen fick se en stor gös bryta vattenytan så kunde vi knappt tror det var sant. Här har man trollat gös i Västerbotten och Norrbotten sedan 1991 och dragit massa gösar i många olika vatten men varit riktigt svårt att komma över 2 kg. Då förstår ni att det känns overkligt med 3 stora på så kort tid, för denna var riktigt fin också. 84 cm 5640 g.
Fiskepass 3
Givetvis hade även Ari vetskap om sjön och han blev riktigt imponerad över fisket. Vi beslutade att åka tillbaka och den gången hakade även han på. Han hade ett pers på dryga 3 kilo (spinnfiske) och det hoppades vi alla att han skulle slå. För nu hade förväntningarna ökat. En stor kan vara rent flyt, men 3 stora visar ändå på något annat än vi varit med om, så inte så konstigt om förhoppningarna ökat. Men vi har varit med så länge i fiskegamet att vi vet hur fiske kan vara. Så vi försökte trots allt vara realistiska. Inte minst för att vattentemperaturen sjunkit med många grader sedan sist. Vi resonerade som så att vi måste vara riktigt nöjda om vi får en fin.
Trots att vi förstod att vattentempen sjunkit mycket så trodde vi ändå så pass mycket mer på trolling än vj där och då, så att vi till och med lämnade vj prylarna hemma. Vi skulle köra all in på trolling.
Ett av Mats spön bockade till, han kunde landa en gös på 2980 gram, i vanliga fall en riktigt fin fisk, men nu så så höjde vi inte på ögonbrynen. Det kom vi däremot att göra när Mats spö nästa gång bockade till för en gös.
Mats lät oss förstå att om detta är en gös så är den stor! Men det räckte med att se på spöt för att förstå det. Smartast nu när vi var 3 var att jag fick fortsätta hålla kurs med båten och Ari fick sköta håven, det gick som ni ser på bilden ovan bra. Vi förstod att den skulle ligga i närheten av Mats nysatta pers på 6900 gram. Grabbarna mätte den till 84 cm, 2 cm kortare så då skulle det bli tufft, däremot var den något fetare så det blev nära. Vi kunde väga den till prick 6800 gram.
Ja, vad ska man säga..? Helt overkligt. Och det sjuka var att det inte var slut där. För det går inte lång tid förrän ett av mina spön bugar kraftigt. Vi anade direkt att det var ännu en storgös som nypt ett av våra beten. Gösen gjorde ingen rusning men dock så stångades den i sidled, men Ari gjorde en snygg håvning. När den låg i håven så tippade Mats på över 7 kg, jag tyckte nog dock den såg lite mindre ut än den han just fått. Vi mätte den till 83 cm, alltså bara en cm kortare än den Mats nyss fått, men den såg lite magrare ut och det visade också vågen, men ändå 6500 gram! Nytt prydligt trollingpers. Det kändes dock synd att inte någon nypt något av Aris beten, både jag och Mats hade så gärna unnat honom ett nytt pers. Men vi skulle fiska nästa dag också, så än var det inte kört.
Fiskepass 4
Det hade inte lovats regn, annan än möjligen några droppar på morgonen. Men ack så fel de hade, på sin höjd att det var uppehåll en kort stund, annars regnade det hela dagen. Jag var genomblöt ända in på kroppen, kläderna som ska tåla en del regn lyckades inte stå emot. Men vi kände oss envisa, tror faktiskt att vi alla 3 hoppades på att om vi skulle få en till fin så skulle den ta på Aris spö. Men rackarns så segt fisket var. Vi nötte och nötte men gösarna var inte alls med. Jag styrde så in över ett annat område. Jag sa direkt att här så tror jag att vi kommer att få klart fler gösar än där vi dragit de stora, däremot med sämre medelvikt. Men man kan ju inte vara säker. Dessutom vid detta laget så frös vi lika mycket som 3 gråsparvar från Kiruna, som en kall och tidig februari morgon precis flugit igenom en snöslunga och blivit av med alla fjädrar. Så vi behövde verkligen få napp för att få upp lite värme.
7 gösar senare så hade jag fått helt rätt i vad jag förutspådde, fler napp men sämre medelvikt, ingen var av respektabel storlek (fast jämfört mot alla andra vatten vi fiskat i så var det ändå bättre medelvikt) Vi hade fått action, men vetetusan om man frös mindre... men vi bestämde ändå att styra tillbaka till området där vi fått de stora. Efter rätt lång tids nötande så bugade ett spö, denna gång Aris!! Han hade fått ett par gäddor på samma bete tidigare, så han vågade nog inte riktigt tro på gös. Men jag sa att den där verkar bete sig som en gös. Så var det! Mats kunde håva den och vi kunde se att det lätt var ett nytt pers för Ari. Den var grov men dock kort. 74 cm 4660 g. Nu hade alla fått stor gös, så vi körde inte allt för länge till innan vi skyndade att packa ihop.
Sammanfattning och kommentarer
Vad kan man säga som inte redan är sagt? Man kan sammanfatta det som att det gick bättre än vi ens vågat hoppas på.
För de som undrar kan jag säga att vi fiskade inte på annat sätt än vi gjort under många år, inte annan storlek eller färg på beten (vi drog stora gösar både på nyare och väldigt gamla wobblers som vi dragit gös på i många år) jag körde inte båten på annat sätt än jag brukar, ja, kort sagt vi fiskade så som vi gjort under många år. Men där och då så klaffade det.
Dessutom måste jag också få säga att det känns overkligt att jag nu haft äran att fått närvara vid fångsten av 5 sportfiskefångade gösar över 6,5 kg från Norrbotten senaste åren (kanske det inte har tagits fler än ytterligare ett par stycken i modern tid, i alla fall inte vad vi vet om) Om någon för några år sedan sagt att det skulle ske hade jag nog bara skakat på huvudet.
Jag vill noga poängtera att jag inte hoppas folk slutar fiska i de gösvatten som har dålig medelvikt, i vatten där man faktiskt har problem att komma över kilot hur man än vrider och vänder. För sanningen är den att det går stora även i de vattnen, gös över 5 kg finns det troligen i alla gösvatten i Norrbotten, och i många av dem har det också bekräftats. Dessutom i vissa har det tagits upp gös i 7 kilos klass (även om det inte är på sportfiske) Jag själv ser det som en extra stor utmaning att ta en stor i ett sådant vatten. Visst det smäller inte lika högt bland andra om man låt säga rapporterar om en gös runt 3 kilo istället för en på 6 kg. Men man själv vet ju hur det ligger till och kanske går den jämföra med en på 6,5, kanske 7 kilo från något annat vatten. Så för tusan, skäms inte att rapportera om en gös på låt säga 2 kilo från ett sådant vatten, låt folk skratta om de vill, men du själv vet hur det ligger till och ska vara stolt. Specimenfiske måste inte vara att ta en stor nationellt sett, det kan lika väl vara att ta en stor från ett specifikt vatten.
En gös jag fick på 3,4 kilo för något år sedan är jag riktigt nöjd över. Då det är väldigt sällan det tas gös över 1,2 kg i sjön. Plus att jag tänkte till, var envis och det jag funderade ut det gav mig den gösen. Men det finns ännu större, och det är en riktigt stor utmaning att ta en sådan, vore en liten dröm. Ska jag vara helt ärlig så här och nu så suger det minst lika mycket att fiska i sådana vatten, hur konstigt det än kan låta. Men utmaningen att ta en stor där är så mycket större. Så för tusan, se det så! Att lura en stor i sådana vatten är svårt men lyckas man så är det stort, mycket stort.
Av Krister Wallmark
2012-02-29
Vi hade spanat på sjön så länge så att vi hade koll på gösvikter från sjön sedan lång tid tillbaka. Så om vi nu skulle få gös, så hade vi nästan räknat med, eller i alla fall hoppats att medelvikten skulle vara bättre än vi var vana. Säg ett par på 2-3 kg och kanske en till och med lite större, kanske rent ut av runt 4 och om allt skulle klaffa kanske vi till och med vågade drömma om en femma. Högre än så hade vi ens vågat hoppas på.
Luttrad som jag är av båt och motorstölder så tar jag aldrig något för givet. Spelar ingen roll om man har båten i inhägnat område med massa övervakningskameror, godkända lås och vakter som patrullerar många gånger per natt, det kan ske ändå. Men på just denna plats hade jag inte blivit av med något, ett stöldförsök av motorn drygt ett år innan var allt. Men efter att under 2000-talet på olika platser blivit av med fyra nya honda 4-taktare så tar man inte något för givet. Jag tar det i 4 etapper innan jag kan blåsa faran över. Ett är att när jag svänger in kasta en blick och se om båten står kvar, två så börjar jag se motorn (om jag har tur) 3 då jag kliver ur bilen och kollat så inte sittbrunnen är uppbruten och 4 så kollar jag resten, propeller, givare etc. För vem vill åka iväg på ett fiske för att när man ska traila ned se att något fattas eller är trasigt?
Jag svängde in, etapp 1 klarad, puhh, körde fram en bit, etapp 2 klarad, motorn sitter där. Men jag är för luttrad så jag andades inte alls ut, var ju 2 etapper kvar! Steg ur bilen, går spänt fram till båten och tittar över relingen och... F*n!! Men jag var så beredd på att det kunde hända att det nästan kändes naturligt. Men ändå grymt tråkigt. Jag hade varit så sugen på detta fiske så jag någon dag innan åkt iväg och tankat upp båda dunkarna jag då hade i båten, båda borta, ca 25 liter bensin. Bland det första man tänker är inte att man blir av med pengar utan att man missar ett fiske. Missar man ett fiske på ett dylikt sett så brukar man känna sig rätt övertygad om att man just missat ett grymt fiske! Men det får man aldrig veta om man gjort, ingen annan heller. Men kanske denna gång kunde bil ett undantag? Tankarna att måsta ringa och säga att tyvärr, det blir inget fiske for nog genom huvudet. Men jag beslutade mig snabbt för att göra allt jag kunde för att så inte skulle bli fallet, nu kanske jag äntligen skulle få veta vad jag hade missat.
 |
Från ett tidigare år när jag också var på väg för att
trolla gös. Den gången var motorn borta och jag
fick aldrig veta hur fisket skulle ha gått. Jag
ville ej vara med om det igen, jag ville
kunna ta reda på hur fisket var!
|
När vi så backade ned båten var det mycket senare än tänkt. Efter att vi rekat sjön med ekolodet så sjönk förhoppningarna, såg inte alls så hett ut som vi hade hoppats. Men vi hade rådslag och valde ut att starta i det område som trots allt kändes minst dåligt. Med klart lägre förväntningar än innan så släppte vi ut betena. Efter ca 10 minuter så böjer sig ett av spöna. Det är Mats spö, det vekaste av de han använde. Det blev overkligt stumt, men fisken var väldigt sävlig vilket fick oss att våga hoppas. Jag började snabbt plocka upp några spön innan jag greppade håven. Vi kunde se en mäktig fisk bryta vattenytan, en storgös!! Jag tyckte den var grym, men för Mats som inte sett gös live ens i närheten av denna storlek så måste den se enorm ut. Jag håvade henne och vi kunde börja dokumentära. Längden stannade på 86 cm och vikten på prick 6900 gram! Personligt rekord med över 4 kg, en helt overklig start. Vi måste haft ett sånt flyt så nu kunde vi inte förvänta oss annat än några smågösar, väl? Jo, det verkade så. det dröjer inte länge förrän det nu hugger på ett av mina spön, kunde snabbt veva in en gös på dryga kilot. Men sedan blev det ingen mer gös, däremot en del gäddor men ingen stor. Vi skulle tillbaka redan dagen därpå. Nu visste vi att chansen fanns, även om vi tänkte att vi kanske bara hade flyt.
 |
| 6900 g - 86 cm, trolling 2011 |
Fiskepass 2
Min klart största och min näst största gös har jag tagit på spinn, på trolling var mitt pers mer beskedliga 3800 gram, vilket plötsligt kändes mer möjligt än någonsin. Men fisket gick trögt, var bara smågäddor som ville vara med. Men sen kom ett hugg där jag direkt misstänkte gös. Så visade det sig också vara, Mats skötte håvningen snyggt. Jag tyckte mig kunna säga att det skulle bli ett trollingpers och jag hade rätt. 78 cm 4570 g. När det sedan så kom ett till typiskt göshugg och vi sen fick se en stor gös bryta vattenytan så kunde vi knappt tror det var sant. Här har man trollat gös i Västerbotten och Norrbotten sedan 1991 och dragit massa gösar i många olika vatten men varit riktigt svårt att komma över 2 kg. Då förstår ni att det känns overkligt med 3 stora på så kort tid, för denna var riktigt fin också. 84 cm 5640 g.
 |
| 4570 g - 78 cm. trolling 2011 |
 |
| 5640 g - 84 cm, trolling 2011 |
Fiskepass 3
Givetvis hade även Ari vetskap om sjön och han blev riktigt imponerad över fisket. Vi beslutade att åka tillbaka och den gången hakade även han på. Han hade ett pers på dryga 3 kilo (spinnfiske) och det hoppades vi alla att han skulle slå. För nu hade förväntningarna ökat. En stor kan vara rent flyt, men 3 stora visar ändå på något annat än vi varit med om, så inte så konstigt om förhoppningarna ökat. Men vi har varit med så länge i fiskegamet att vi vet hur fiske kan vara. Så vi försökte trots allt vara realistiska. Inte minst för att vattentemperaturen sjunkit med många grader sedan sist. Vi resonerade som så att vi måste vara riktigt nöjda om vi får en fin.
Trots att vi förstod att vattentempen sjunkit mycket så trodde vi ändå så pass mycket mer på trolling än vj där och då, så att vi till och med lämnade vj prylarna hemma. Vi skulle köra all in på trolling.
Ett av Mats spön bockade till, han kunde landa en gös på 2980 gram, i vanliga fall en riktigt fin fisk, men nu så så höjde vi inte på ögonbrynen. Det kom vi däremot att göra när Mats spö nästa gång bockade till för en gös.
 |
| Dokumentation av Norrbottnisk storgös |
Mats lät oss förstå att om detta är en gös så är den stor! Men det räckte med att se på spöt för att förstå det. Smartast nu när vi var 3 var att jag fick fortsätta hålla kurs med båten och Ari fick sköta håven, det gick som ni ser på bilden ovan bra. Vi förstod att den skulle ligga i närheten av Mats nysatta pers på 6900 gram. Grabbarna mätte den till 84 cm, 2 cm kortare så då skulle det bli tufft, däremot var den något fetare så det blev nära. Vi kunde väga den till prick 6800 gram.
Ja, vad ska man säga..? Helt overkligt. Och det sjuka var att det inte var slut där. För det går inte lång tid förrän ett av mina spön bugar kraftigt. Vi anade direkt att det var ännu en storgös som nypt ett av våra beten. Gösen gjorde ingen rusning men dock så stångades den i sidled, men Ari gjorde en snygg håvning. När den låg i håven så tippade Mats på över 7 kg, jag tyckte nog dock den såg lite mindre ut än den han just fått. Vi mätte den till 83 cm, alltså bara en cm kortare än den Mats nyss fått, men den såg lite magrare ut och det visade också vågen, men ändå 6500 gram! Nytt prydligt trollingpers. Det kändes dock synd att inte någon nypt något av Aris beten, både jag och Mats hade så gärna unnat honom ett nytt pers. Men vi skulle fiska nästa dag också, så än var det inte kört.
 |
| Mats 6800 g 84 cm, trolling 2011 |
 |
| 6500 g - 83 cm. trolling 2011 |
Fiskepass 4
Det hade inte lovats regn, annan än möjligen några droppar på morgonen. Men ack så fel de hade, på sin höjd att det var uppehåll en kort stund, annars regnade det hela dagen. Jag var genomblöt ända in på kroppen, kläderna som ska tåla en del regn lyckades inte stå emot. Men vi kände oss envisa, tror faktiskt att vi alla 3 hoppades på att om vi skulle få en till fin så skulle den ta på Aris spö. Men rackarns så segt fisket var. Vi nötte och nötte men gösarna var inte alls med. Jag styrde så in över ett annat område. Jag sa direkt att här så tror jag att vi kommer att få klart fler gösar än där vi dragit de stora, däremot med sämre medelvikt. Men man kan ju inte vara säker. Dessutom vid detta laget så frös vi lika mycket som 3 gråsparvar från Kiruna, som en kall och tidig februari morgon precis flugit igenom en snöslunga och blivit av med alla fjädrar. Så vi behövde verkligen få napp för att få upp lite värme.
7 gösar senare så hade jag fått helt rätt i vad jag förutspådde, fler napp men sämre medelvikt, ingen var av respektabel storlek (fast jämfört mot alla andra vatten vi fiskat i så var det ändå bättre medelvikt) Vi hade fått action, men vetetusan om man frös mindre... men vi bestämde ändå att styra tillbaka till området där vi fått de stora. Efter rätt lång tids nötande så bugade ett spö, denna gång Aris!! Han hade fått ett par gäddor på samma bete tidigare, så han vågade nog inte riktigt tro på gös. Men jag sa att den där verkar bete sig som en gös. Så var det! Mats kunde håva den och vi kunde se att det lätt var ett nytt pers för Ari. Den var grov men dock kort. 74 cm 4660 g. Nu hade alla fått stor gös, så vi körde inte allt för länge till innan vi skyndade att packa ihop.
 |
| Ari med kompakt gös på 4660 g 74 cm, trolling 2011 |
Sammanfattning och kommentarer
Vad kan man säga som inte redan är sagt? Man kan sammanfatta det som att det gick bättre än vi ens vågat hoppas på.
För de som undrar kan jag säga att vi fiskade inte på annat sätt än vi gjort under många år, inte annan storlek eller färg på beten (vi drog stora gösar både på nyare och väldigt gamla wobblers som vi dragit gös på i många år) jag körde inte båten på annat sätt än jag brukar, ja, kort sagt vi fiskade så som vi gjort under många år. Men där och då så klaffade det.
Dessutom måste jag också få säga att det känns overkligt att jag nu haft äran att fått närvara vid fångsten av 5 sportfiskefångade gösar över 6,5 kg från Norrbotten senaste åren (kanske det inte har tagits fler än ytterligare ett par stycken i modern tid, i alla fall inte vad vi vet om) Om någon för några år sedan sagt att det skulle ske hade jag nog bara skakat på huvudet.
Jag vill noga poängtera att jag inte hoppas folk slutar fiska i de gösvatten som har dålig medelvikt, i vatten där man faktiskt har problem att komma över kilot hur man än vrider och vänder. För sanningen är den att det går stora även i de vattnen, gös över 5 kg finns det troligen i alla gösvatten i Norrbotten, och i många av dem har det också bekräftats. Dessutom i vissa har det tagits upp gös i 7 kilos klass (även om det inte är på sportfiske) Jag själv ser det som en extra stor utmaning att ta en stor i ett sådant vatten. Visst det smäller inte lika högt bland andra om man låt säga rapporterar om en gös runt 3 kilo istället för en på 6 kg. Men man själv vet ju hur det ligger till och kanske går den jämföra med en på 6,5, kanske 7 kilo från något annat vatten. Så för tusan, skäms inte att rapportera om en gös på låt säga 2 kilo från ett sådant vatten, låt folk skratta om de vill, men du själv vet hur det ligger till och ska vara stolt. Specimenfiske måste inte vara att ta en stor nationellt sett, det kan lika väl vara att ta en stor från ett specifikt vatten.
En gös jag fick på 3,4 kilo för något år sedan är jag riktigt nöjd över. Då det är väldigt sällan det tas gös över 1,2 kg i sjön. Plus att jag tänkte till, var envis och det jag funderade ut det gav mig den gösen. Men det finns ännu större, och det är en riktigt stor utmaning att ta en sådan, vore en liten dröm. Ska jag vara helt ärlig så här och nu så suger det minst lika mycket att fiska i sådana vatten, hur konstigt det än kan låta. Men utmaningen att ta en stor där är så mycket större. Så för tusan, se det så! Att lura en stor i sådana vatten är svårt men lyckas man så är det stort, mycket stort.
Av Krister Wallmark
2012-02-29
Kommentarer
Skicka en kommentar